Jag ägnat mycket tid åt att översätta delar av Carl Persson´s People. Har varit med Johanna i Kråkvattnet på sjöresa över Atlanten. En resa som gjorde att hon aldrig mer ville sätta sin fot på båt. Nybyggarliv. Det är i skogen de hämtar virke till husen de bygger. De är fattiga. Glädjen är stor när man har några hönor, man äter inte äggen utan de byts mot andra åtråvärda varor.

Söndagen är vilodag då går man långa vägar för delta i gudstjänster. Det ska vara ordentliga predikningar, gärna två med en paus emellan. Det var också en dag då man träffades. Aldrig att man klagade över det hårda livet man hade. Nej man gladdes åt man inte behövde bocka för överheten. Nu är jag klar med den fasansfulla branden 1918. Familjen Söderberg som nästan helt utplånas i den branden. David Söderberg deltog i 1:a världskriget i Frankrike. Det räddade honom från branden.

Branden har en central plats i alla familjer, tiden anges sedan alltid som före och efter branden. Redan på morgonen, nej redan på natten började Carl planera för att bygga upp allt på igen.
Kvar i Sverige fanns syskonen Klara, Emma, Ida.
De första gifte sig och flyttade runt och bodde på många ställen innan de blev bofasta. Ida blev aldrig gift, men mellan raderna kan man läsa att hon hade drömmar om att bli predikanthustru. Ida var liten till växten och kallades lilla Ida. Hon bodde i Norra Bergen. Hon passade barn, var läkekunnig. Kärt barn har många namn – Ida kallades också för Dödsängeln – Ida tog hand om de döende,

Emma. Hennes liv slutade i barnsäng. Det finns en nästintill outhärdlig berättelse om den mörka natten i december 1896, då hon dog.
Emma var min farmor Hannas mor. Jag har hört min farmor Hanna, berättade om hur barnen gick ut på logen och tittade på mamma.
Hanna var 10 år. –

Intressant är också att hur olika livet tedde sig för kusinerna på båda sidor Atlanten. Jag är verkligen glad att jag tog itu med boken. Att översätta kräver större engagemang än att bara lite förstrött läsa den engelska texten.

Jag har lagt berättelserna på Norra Vättersbygdens hemsida, som jag är redaktör för.