Från Åboholm till Östturkestan

På spiskransen hos mormor Elsa i Sörbytorp stod en 5-6 cm hög sten. Den var brunrandig och slät.  Det berättades att den hade hon fått av sin morbror Adolf som var missionär i Kashmir. Stenen är borta, antagligen försvann den vid auktionen 1959 eller så kom den bort när huset byggdes om och den stora muren med bakugn försvann.  Det är den här stenen som gjort mig nyfiken på gamla mormor Johannas bror, missionären Adolf Bohlin.

Visst var det spännande som 7-8 åring höra om missionären i Nepal.  Nu har jag hittat litteratur och filmer som beskriver livet som missionär långt bort i världen.  John Hultvall beskriver det hårda livet i Mission och revolution i Centralasien: svenska missionsförbundets mission i Östturkestan 1892-1938.
1981.
 En samtida missionär var Lovisa från Karlskoga, hon var en flitig brevskrivare. Det är fantastiskt att breven bevarats. En sentida släkting till henne har skrivit boken Till min Syster Lovisa.
Med utgångspunkt från breven så skapar författaren en levande berättelse om hur livet på en missionsstation vid 1910-20 talen.  

Det finns några filminspelningar från missionärslivet. Det är ett myllrande folkliv.

Svenska missionsförbundets arkiv finns nu mera i Riksarkivet.  Där finns all korrespondens mellan missionärer och styrelsen i Stockholm. 

Arbetarbostaden i Åboholm.  Det var många familjer som bodde här.


Ur Johannas små anteckningar.  Här finns namn och födelsetider för alla 12 syskonen, föräldrarnas födelse- och dödsdag.  Några rader om Johannas bröllopsdag.   Här finns också anteckningar om när Alexander och Adolf var hemma och hälsade på.

Albert bosatte sig i Oskarstorp.
Karolina flyttade till Kungsör
Johan blev mjölnare på Stjärnsund
Karl blev kvar i Åboholm och Bråttom
Alexander utvandrade till Amerika.
Johanna gifte sig med Oskar från Bosjön. Först bodde vid Holmen, 1909 flyttar de över församlingsgränsen till Skirbråten i Askersund.
Otto tog namnet Bohlin och flyttade till Örebro
Adolf blev skohandlare i Tidaholm. Blev missionär i Kashgar i Himalya och reste vidare till Amerika.
Oskar den yngste bosatte sig i Olshammar.

Alexander f 1864

 emigrerade till Amerika.  Alexander flyttade först till Kristinehamn där han var sjukvakt på Marieberg.  Kanske var det olycklig kärlek som fick honom att flytta till Kristinehamn, varifrån han senare utvandrade.  Det berättas att Alexanders käresta, var dotter till Olavus i Sannerud.  Bonden Olavus frågade hur Alexander skulle försörja henne.  ”du får väl sätta henne på fattighuset”.
Alexander gifte sig och fick familj i Amerika.  Men flickan i Sannerud förblev ensam. Hon glömde aldrig Alexander.

Den 15 augusti 1889 så finns Alexander, 25 år gammal med på en passagerarlista från Göteborg.

Adolf Bohlin f 1873

Adolf föddes i Åboholm 1873.  I syskonskaran föddes 12 barn – tre av syskonen l tog sig namnet Bohlin. Det var Otto som flyttade till Örebro och blev affärsman.  Adolf hade möjligen skoaffär i Örebro.  Kanske gick inte affärerna så bra – har hört om en konkurs där syskonen hade gått i borgen. Han flyttade till Tidaholm och var skohandlare där. Syster Augusta född 1875 följde med som hushållerska.  På bilden sitter Fredrik Johansson som Augusta gifte sig med den 5 november 1898 kl. 6 e.m.  Så står det på inbjudningskortet som Oskar och Johanna fick.
Den blivande missionären Adolf står i mitten.

 Jag har funnit några data om honom i olika register, men mycket återstår.  1887 konfirmerades Adolf. Präst i TIved var då Kinberg. Jag har upptäckt ”Nattvardsbarnen” i kyrkoregistren.  Det är förteckningar över alla som gick och lästa samma år.  Här träffades ungdomar från hela socken från Ykullen, Måshult, Sannerud – Kopparhult.  Kan tänka att det var här som man första gången möte sin blivande livsledsagare.

Från Tidaholm har jag fått uppgifter från missionsförsamling.
I Tidaholms missionsföreningens församlingsbok kan man läsa att ,Adolf Bolin , Skohandlare intagen i mars 1896.  Född i Tiveden 9 april 1873.  Adolf var 23 år gammal när han kom till Tidaholm.


Adolf genomgick Missionsskolan 1899 – 1902. Svenska missionsförbundet hade två missionsskolor, en i Kristinehamn och i Stockholm.  

Avskildes som missionär 1902 och reste till Östturkestan första gången den 10 oktober 1903.   Då var Adolf 30 år gammal.  Återkom till Sverige den 7 november 1909 och reste ut för andra gången den 27 september 1910. Enligt en matrikel från Missionsförbundet.

Protokoll fört vid Tidaholms missionsförsamling d 28 august1 1903.  ” Med anledning av Missionär A Bolins resa till missionsfältet beslöts att för honom upptaga kollekt söndagen den 6 september.”

Bild från avskedsfesten finns i Immanuelskyrkans arkiv, 

Adolf återkom till Sverige 7 november 1909.  Sommaren där på var han hemma i Åboholm den 5 september 1910 enligt Johannas minnen.  Den 27 september åker han ut igen.

Adolf var 36 år när han kom tillbaka 1909, 37 när han åkte ut igen för att aldrig mer komma tillbaka.

Det kommer ett världskrig emellan.   1920 lämnar han Kasgar 47 år gammal.  Reser med båt till Amerika.  Han far med båten Colusa från Calcutta i Indien med avsikt att åka till Stockholm.  Men planerna ändras tydligen och anländer till San Franscisco, Kalifornien. (California passenger and crew lists 1893-1957).

Morbror Folke berättar att hans mor Elsa sagt att Adolf följde med skördetröskorna över den amerikanska kontinenten.  Den slutade sina dagar som trädgårdsmästare i Kalifornien.

Det här är de primära uppgifter jag har om Adolf.

Jag hittade en bild på Adolf i  och en länk till svensk missionshistoria. Mission och revolution i Centralasien av Johan Hultvall .

Detta är en dokument från ett föredrag på Rötterdagarna 2015.
Bifogar en PDF av inlägget, där finns några bilder samt litet om livet som missionär i Östeturkestan för 100 år sedan. Källhänvisningar mm

från Åboholm till Kashgar