Höst – november 2020

Nästan allt utomhusarbete är avslutat. Vintern väntar. Nu är det åter normaltid. Skönt tycker jag.

3 november – på TV – är det valvaka – vem ska bli nästa president i USA, Biden eller Trump. Tidigare i dag så har statsministern talat allvarsord till oss. Covid-19 -smittan ökar lavinartat i samhället. I Region Örebro har vi fått nya strängare förhållningsregler. Hålla oss hemma! Så mitt sällskap den närmaste tiden är min man och katten.

Nu finns inga skäl för att inte ägna sig åt hemsidor av olika slag!

Har börjat så smått med att leta fram en ny bild till sidhuvudet. Det är fårhuset som är ett av gårdens äldsta byggnader. Fårhuset, bastan, visthusboden finns med på syneprotokollet från 1895.
Här hade mormor får på 1950-talet. En gång var jag med henne där inne när hon klippte fåren.

Mormor hade 5-6 stycken får. På morgonen så släpptes de ut för att beta på skogen. På eftermiddagen kom de tillbaka och bräkte glatt vid grinden vid en stor björken i Smedjehagen. På den tiden var fanns det väl upptrampade stigar i skogarna runt om. Man kunde enkelt ta sig fram ned till Grytsjön eller ta stigen till Rom. Det fanns inte heller några vargar eller vildsvin.

I sommar har jag haft 39 får som betat på åkrar och hagar. Har viltstängsel runt åkrar och hagar. Elstängsel med 5 trådar som står på året om för att hålla fåren inne och varg och vildsvin ute! Stigarna i skogen mestadels borta.

Torp som försvunnit

Ingenting blir som man tänkt sig år 2020. Corona och Covid-19 ställer alla planer på ända. I mars hade jag stora planer på att göra en stor släktträff i Åboholm. Helt plötsligt har det blivit tid över till annat. Har ägnat mycket av min tid åt att få ordning på Bygdeband som under våren integrerats i Hembygdsportalen.

Läser om Tiveden och särskilt om den del som har hört till Aspa bruk. Ernfrid Tjörne var folkskollärare i Skirbråten på 1920-talet. Både min mamma och pappa har haft honom och hand fru Hulda som lärare.
I gamla Askersundstidningar finns långa artiklar om Tiveden och livet i trakten. Det var på den tiden man beskrev med ord och inga bilder! Artiklar blev till 2 små böcker. 1963 kom de ut i en ny utgåva, Tiveden – gudaskogen på Saxon &Lindströms förlag. Så här skriver Tjörne i förordet ” En del intryck och uppteckningar, som jag gjorde i TIveden ären 1922-1940 och som måhända kan anses vara av mera allmänt intresse jämte vissa förklaringar och tillägg därtill, framlägges härmed utan att göra anspråk på annat än att vara en lekmans försök att ge några glimtar från en mycket intressant men föga känd bygd.”

Nu nästa 100 år senare läser jag Tjörnes beskrivningar och så tittar jag på hur det ser ut idag. Vad finns kvar? Vad har förändrats? Kan konstatera att det var många fler som bodde här i trakten för 150 år sedan. Det fanns många små torp och backstugor. Många små torp var på väg att återtas av naturen redan när Tjörne berättade om dem. Ett exempel är Svartviken vid Örkaggen.
Skiraröjsängen, Lons, Mitterstorp, Dalbergstorpet. Hultatorp, Skathöjden, – här har det bott människor under århundradena. De finns kvar i husförhörslängderna – men att hitta några lämningar idag är inte lätt. Träbyggnader är förgängliga, vår tids skogsbruk har farit ovarsam fram i skogarna.

Nu blåser jag liv i hemsidan igen!

Det var våren 2019 som nätverket beslöt att inte hålla några fler Rötterdagar i Tivedstorp. Vi var allt färre som jobbade med det praktiska runt arrangemanget. Idéerna sinade och mycken tid ägnades åt projektet Tivedenfinnar. Själv har letat vidare bland min rötter i Tiveden. De var djupare än jag trodde! Det var lite fascinerande att komma långt ned bland Tivedenfinnarna. Jag har fått hjälpa av många riktiga släktforskare med fina registeri t ex Disgen.

Jag ritar mina kartor på brunt omslagspapper, för att se hur det hänger ihop med alla möjliga släktled. Jag har studerat Carl Persson´s people, Donald Wolds bok som trycktes 1993. I den boken finns mina anor. Carl Persson var morfar till min farmor. Har haft boken i många år, men bläddrat lite förstrött i den och läst vissa sidor ordentligt. Det har känts stort och övermäktigt med alla släktgrenar som finns i den. Nu har varje gren fått sitt eget träd och så har jag gått framåt i tiden. Har hittat förklaringar varför jag får så många DNA-träffar i USA och överallt i Sverige. Det är Carl Persson´s people som har flyttat ut från Tiveden och befolkat världen!
Har funderat på att skanna boken, 173 sidor göra den tillgänglig för fler. Många fler har den säkert i bokhyllan, och har kanske bläddrat som jag gjort. Du har hittat din egen plats i boken och det varit tillräckligt.

Min tanke är alltså att berätta lite om mina tivedensläktingar på farmor, farfars, mormor och morfars sida. Det är det som jag ägnat mig åt under det gångna året. Det blir en fortsättning på mina studier av morfars släkt från Stora Hägghemmet där vi byavandrade sommaren 2018. Det är som att lägga ett 1000 bitars pussel eller att klara av ett nästan allt för svårt korsord. Det är själva upptäcksresan som är det roliga.

Jag bygger vidare på den gamla hemsidan och kommer efterhand att göra om utseende och lägga till/ta bort sidor som inte är aktuella längre. Använder den gamla mejllistan. Vill du inte vara med längre så är det bara klicka längst ned på nyhetsbrevet för avbeställning.

Fast nog skulle det vara roligt om du vill följa med på resa bland mina och troligtvis dina förfäder!
Roligt om du hör av dig på något vis.
Med hälsningar från Sörbytorp
Anita Karlsson

Carl Persson´s people

Carl Persson´s People. En bok utgiven av Don Wold 1993

Här finns några bilder av hur släktleden hänger ihop

Börjar med innehållsförteckning av boken, där ”hela” Carl Perssons släkt är uppräknad. Därefter följer ett par kopior av mina delträd för Carl Perssons barn och Carl Perssons syskon. De var 19 syskon. Sedan har jag gått vidare med att led för led göra ett nytt delträd.

Innehållsförteckning.
Carl Persson och Maja Kajsa fick 10 barn. Emma Christina är min farmors Hanna Thre
Carl Persson hade många syskon

Hägghemmet

Den gamla gården med det skamfilade yttre, övertogs sommaren 2019 av ett ungt par som utbildar sig inom byggnadsvård. Om allt går som tänkt så kommer de att bosätta sig där. Underbart! Gamla hus, ja alla hus behöver någon som bor i dem. Det också positivt för alla att det blir fast boende.

Nu väntar nya tider för det gamla huset

Släktforskardagar i Skövde

På årets släktforskardagar i Skövde i 22-23 augusti så kommer några av gamla Rötterarrangörer att finnas på plats och visa vad vi hållt på med. Det har jobbats på under det året som gått. Under de 10 åren som Rötterdagarna hölls i Tivedstorp som knöts många kontakter med andra som letade sina rötter bland finnfolket i Tiveden. Många har arbetat med att sammanställa och säkra uppgifterna.
En del har varit ut och tittat efter rökugnar. Informationen har lagts ut på www.tivedenfinnar.se

Rötterdagarna upphör

Tråkigt att skriva att det inte blir några Rötterdagar i sommar. Men någon gång måste ju allt ta slut. Efter 9 somrar i Tivedstorp läggs Rötter i Tiveden-dagarna ned – i alla fall tillsvidare.
Vore roligt om nya krafter tog vid. Hemsidan, www.rotteritiveden.se kommer att tillsvidare finnas kvar. Anita fortsätter som redaktör för hemsidan.

Det har de senaste åren pågått en diskussion – ska det bli Rötterdagar eller inte. Bakom ett evenemang som pågår under 3-4 dagar ligger mycket planering och arbete. Under årens lopp har arrangörsskaran minskat och 2018 var det flera i nätverket som inte hade tid och ork att vara med längre.

 Finnerödja hembygdsförening hade fått pengar beviljade för projektet Tidig finninvandring i Närke och Tiveden med omnejd. Mycket tid och kraft behövde läggas på projektet, Det var positivt på alla vis att projektbidrag beviljats, då det ger möjlighet att forska vidare och sammanställa allt som kommit fram under de 9 år som Rötterdagarna arrangerats.
 I det ovan beskrivna projeket har en ny hemsida skapats www.tivedenfinnar.se



Rötterdagar 2018

Rötterdagarna 2018 ägde rum 18-20 juli.  Datorer och släktforskarstöd fanns på plats.  Under alla åren har Nils Johansson gjort en guidad tur och förmedlat sina genuina kunskaper om Tivedstorp.  I år guidade Nils med hjälp av bilder i Vandrarnas kapell. Det var ett lyckokast – för trötta fötter och det var lätt att höra.  Efteråt kunde man tillsammans gå runt och titta på byn.
Mer traditionella byavandringar gjordes i Stora Hägghemmet och Uggletorp. Dagarna avlutades med att Lena Gribing informerade om Projektet Tidig finninvandring i Närke och Tiveden med omnejd.

Tivedenfinnar

Nu finns den på nätet – den nya hemsidan om finnarna som invandrat  till Tiveden för länge sedan och som många av oss kan finna sin rötter hos.  Hemsidan är ett av resultaten från projektet  pågått under  2018.  Bakom hemsidans tillkomst står Lena Gribing och Rune Johansson, som båda lagt ett enormt arbete för att sammanställa   all den information som finns hos den stora grupp släktforskare som har rötter i Tiveden.   Här finns också Bertil I W Kjelldorffs bok, Finsk invandring till Tiveden med omnejd.  Klicka här för att nå Tivedenfinnar.se






I morgon Uggletorp

Ser med spänning fram mot morgondagens tur till Uggletorp.  Skönt att bara vara en i högen av alla nyfikna efter dagens Hägghemsprat.

Hoppas att alla fick ut något av vandringen Hägghemmet. Har klart för mig att mycket återstår att göra. Men det kommer en vinter för att forska vidare i vad det blev Erik Erikssons alla barnbarn.  Roligt att få kontakt med  en  av Carolina Eriksdotter ättlingar, Marianne.  Här fick många frågor utomordentliga svar.   Jag kommer att fortsätta med min ”forskning” på tvären och att samla kött på benen, som Lena uttryckte sig.  Det finns mycket att hämta i byrålådor som brev almanackor, tidningsurklipp. Det  här är min lilla nisch bland  de kunniga släktforskarna. Hämta lite här och lite där och skapa något nytt!

Vi har inte haft så  många besökare på Rötterdagarna i år, men vi inte heller gått med så mycket info, då nätverket, NBT, har krympt och det gällde att inte ta vatten över huvudet. Men det är klart att dagarna ger en möjlighet att träffas i verkligheten som uppskattas.
I morgon blir det utöver bygdevandringen i Uggletorp, presentation av Finnprojektet som jag lite vanvördigt kallar det.   Ta chansen att få veta lite mer i morgoneftermiddag då  Lena Gribing, projektledaren, kommer att berätta om dagsläget och vad som ska hända i fortsättningen.